Mässorna reser sig ur ruinerna och fackmässorna etablerar sig på allvar.
1941-1943
Är begynnelseåren för Stockholmsmässan. Bröderna Börje och Folke Claeson har varit ute i Europa för att besöka olika mässor. När de kommer hem till Stockholm är de fast beslutna att bygga upp en mässa. Kungliga tennisstadion hyrs för verksamheten och de döper mässan till S:t Eriksmässan, ett namn som kommer att finnas kvar fram till 1976.
1946
Frankfurts borgmästare Kolb deklarerar i juli, efter det andra världskriget, "Frankfurt will be a fair city once again".
1948
Frankfurtmässan återöppnas för en internationell publik och blir en stor succé. 1.171 tyska och utländska utställare visar upp sina produkter på en mer än 60.000 kvadratmeter stor yta. Beräkningar gör gällande att över 600 miljoner tyska mark byter ägare.
1951
Världsutställning i London.
1953
Svenska Mässan upptas i den internationella mässunionen UFI.
1957
Stora mässhuset i Göteborg, i folkmun "Högmässan" invigs.
1959
Hushållningssällskapens förbund arrangerar i Jönköping en kraftfull manifestation för Sveriges lantbrukare. 1961 går man vidare och arrangerar den första lantbruksutställningen som är tänkt att bli återkommande. Namnet på utställningen blir Elmia, vilket är en förkortning för Europeiska Lant- och Industri-Mässan i Axvall. Att bokstäverna M och I kastas om beror på att det är omöjligt att kalla mässan för Elim i frikyrkornas Småland. Lika omöjligt var Elma, för det heter landshövdingens hustru.
1958
Världsutställning i Bryssel som har en atomgittermodell som symbol (Atomium). Kärnkraften ses ännu som framtidens rena, ofarliga, eviga och tillförlitliga energikälla.
1959
I Frankfurt arrangeras Interstoff för första gången.