Industrisamhället skapar nya distributionskanaler.
1801
Den andra stora industrimässan hålls på Louvren under totalt sex dagar. Mässan återkommer sedan 1802, 1806, 1819, 1823, 1827, 1834, 1839, 1844, och 1849.
1824
I Ryssland flyttas marknaden i Makariev till Nijni och blir Nijni-Novgorod.
1846
Mellan åren 1846 och 1864 släpps lanthandeln fri i Sverige. handeln liberaliseras, skråväsendet upplöses och kvinnor får bedriva näring. Marknaderna börjar att minska i betydelse.
1851
Historiens första riktiga världsutställning genomförs i nybyggda Crystal Palace i London. En av de främsta pådrivarna är prins Albert. men arbetet är påfrestande vilket oroar hans hustru drottning Victoria. Hon skriver i sin dagbok "My poor Albert is terribly fagged. All day some question or other or some difficulty, all of which my beloved takes with the greatest quiet and good temper." Men utställningen blir en succé innehållande bland annat 13.937 utställare varav 6.556 är utländska.
Bland utställarna finns t.ex. Krupp som får stor internationell uppmärksamhet, vilket blir starten för deras expansion. Också Sverige finns representerat, dock till en början i en ganska blygsam skala. Fredrika Bremer som besökte utställningen skriver att den svensk-norska avdelningen fick tillresta svenskar att skämmas "förskräcktes och skämdes svårliga och höll sig i galleriet så långt som möjligt från den svenska avdelningen, på det att ingen måtte där kalla på dem och fråga: - Är detta allt som ni har att visa?". Efter utställningen klagar en del på att de olika utställningsavdelningarna saknade nationell särprägel. Strävan att i utställningsmontrarna åskådliggöra en nationell identitet blev efter London 1851 ett centralt inslag i varje internationell utställning.
1853
Världsutställning i New York.
1855
Frankrike tar upp kampen med England om att vara den ledande utställningsnationen. Detta genom att anordna Exposition Universelle i Paris. Världsutställningen i Paris blir en symbol för det franska välståndet. Under en tolvårs-period växer handeln med 300%. Utställningen blir dock inte någon större succé eftersom allt för kort tid förflutit sedan Londonutställningen. Det finns få tekniska nyheter att visa upp och publiktillströmningen blir inte vad man hoppats.
1861
Den ryska handelsstaden Makariev förstörs i en eldsvåda.
1862
Världsutställning i London.
1866
Den första av fyra Stockholmsutställningarna arrangeras. Det är en konst-, konsthantverks- och industriutställning med enbart skandinaviska deltagare.
1867
Återigen en världsutställning i Paris.
1872
Chicago International Exposition building färdigställs. Byggnaden kommer att räknas till den amerikanska mässindustrins rötter.
1873
Världsutställning i Wien. Utställningen sammanfaller med Franz Josefs kejserliga tjugofemårsjubileum.
1873
Den 13 januari startar de schweiziska bröderna Cloetta en chokladfabrik i Malmö. Företaget expanderar snabbt bland annat genom att vara med på ett antal utställningar. Alltid med nya montrar och med Cloettaflickorna på plats. Cloettas personal med familjer bjuds ofta till utställningarna där det sedan arrangeras festligheter.
1874
Nijni-Novgorod har växt till att bestå av totalt 6.086 affärer och handelsbodar.
1876
I Philadelphia anordnas den första större världsutställningen i USA. Utställningens främsta attraktion är George Corliss´stora ångmaskin. När maskinen startas på invigningsdagen får igångsättandet nästan formen av en ritual. Men det finns en annan uppfinningen som för första gången demonstreras inför en större publik och som kommer att få en kanske ännu större betydelse, det är Graham Bell och telefonen.
1878
Världsutställning i Paris. Genom en storslagen utställning försöker Frankrike (den tredje republiken) att visa att man återhämtat sig efter det fransk-tyska kriget och Pariskommunens uppror. På utställningen får Thomas Edosons konstruktioner stor uppmärksamhet. Bland annat förevisas Edisons fonograf, "talmaskinen". Ännu större uppmärksamhet får det elektriska ljuset som i juni för första gången kastar sitt sken över utställningsbyggnaderna.
den svenske brännvinskungen L O Smith tillfället i akt och ordnar en särskild alkoholkongress där franska och engelska vetenskapsmän uppträder.
1879
Världsutställning i Sydney.
1880
Världsutställning i Melbourne.
1881
Den första internationella elektricitetsutställningen i Paris.
1882
Vid årets stora ryska utställning får Ludvig Nobel en äresbetygelse av den ryske tsaren, med motiveringen "För utomordentlig tillverkning av axlar och hjulringar av ryskt järn, varigenom vidare import blivit överflödig."
1883
I den ryska staden Berdicheff brinner en cirkus ner under en av stadens berömda marknader. 300 människor mister livet.
1886
Världsutställning i London.
1888
I Köpenhamn arrangeras en stor nordisk industri-, lantbruks- och konstutställning.
1889
Ny världsutställning i Paris. Att den sammanfaller med hundraårsminnet av revolutionen försöker arrangörerna tona ner. Istället blir Eiffeltornet som uppförts till utställningen det stora samtalsämnet. Gustave Eiffels projekt benämns både som "Ett nytt underverk" och "En vederstyggelse och skamfläck" av de oense kritikerna. Förutom att Eiffeltornet är en storslagen manifestation över 1800-talets framstegsoptimism ger det också mer konkreta exempel på framsteg som gjorts inom byggnadskonsten. T.ex. omtalas hissarna som betydande nyheter inom elevatortekniken. En annan stor händelse är att tack vare att Edison uppfunnit glödlampan blir det nu för första gången möjligt att hålla en utställning öppen även under kvällstid. Det svenska deltagandet har dragit nytta av tidigare erfarenheter och visar denna gång upp hantverk och konstindustri. För att framhäva den nationella särprägeln kläs bland annat de som arbetar i den så kallade Lignavillan i svenska folkdräkter. Den svenska insatsen blir lyckosam och punschfabrikör C A Lindgren får en av utställningens prestigefyllda guldmedaljer som belöning för sina produkter. I samband med utställningen finns det också olika typer av nöjesevenemang. T.ex. besöks årets utställning av Buffalo Bill´s Wild West Company under ledning av överste W F Cody.
1893
Världsutställning i Chicago som blir den mest omfattande av 1800-talets utomeuropeiska utställningar. Utställningen arrangeras som ett minne av att Columbus 400 år tidigare landstigit i USA. Sverige deltar med en stor paviljong och får ett mycket gott betyg. En amerikansk tidning skriver att "Utan tvekan har Sverige anordnat den största och mest innehållsrika utställningen av alla nationer som deltager på mässan."
1896
På den stora ryska industri- och konstutställningen som arrangeras i Nisjnij Novgorod deltar Nobel med en mycket påkostad paviljong. Paviljongen görs som en modell av khanens palats i Baku. En glasförsedd kupol reser sig över ett stort rum med ett enormt panorama över naftabolagets anläggningar i Baku. Borrtorn, pumpar, oljeledningar, reservoarer, raffinaderier, fabriker - allt finns med. Trettio minuter innan Tsar Nikolaus II skall besöka paviljongen förstörs den av ett häftigt oväder och besöket måste uppskjutas 24 timmar tills paviljongen reparerats. Många invånare ser olyckshändelsen som ett illavarslande omen för den nye tsaren.
1896
I Sverige går Aftonbladet och Svenska Dagbladet till skarpt angrepp mot det lotteri som planeras för att finansiera nästa års stockholmsutställning. Kritiken gör gällande att vinsten blir orimligt stor för de som får ta hand om lotteriet. I ett privat brev till en vän skriver Knut Wallenberg (en av initiativtagarna till lotteriet): "Tänk om det funnes skottpengar på murvlar."
1897
Den andra Stockholmsutställningen arrangeras och sammanfaller detta år med firandet av Oscar II´s tjugofemte regeringsår. Utställningen som arrangeras på Djurgården är internationell vad gäller konstavdelningen, men i övrigt skandinavisk, vilket också innefattar Ryssland med Finland. Utställningen hålls öppen från maj till oktober och besöks av nästan 1.5 miljoner personer. Den dominerande byggnaden på utställningsområdet ärr arkitekterna Fredinand Bobergs och Fredrik Liljekvists stora industrihall, vilken enligt organisatörerna är den största träbyggnad som någonsin uppförts. Utställningskommisarie är Arthur Thiel, bror till bankiren Ernest Thiel. I samband med utställningen tillverkar Cloetta två pampiga statyer i choklad i naturlig storlek av kung Oscar och drottning Sophia. Dessutom tas en jubileumschoklad fram för att hylla kungaparets 40-åriga bröllopsdag och deras 25-års jubileum som regenter. PR-tricket blir lyckat och sätter ordentlig fart på försäljningen.